När hyran, maten och räkningarna är betalda kan det kännas svårt att veta om det som blir kvar räcker som sparande. I SEB:s senaste mätning uppgav svenskarna att de sparar i genomsnitt 6 929 kronor i månaden, men den siffran beskriver inte hur mycket varje person faktiskt har utrymme att lägga undan.
Snittet är en jämförelsepunkt, inte ett sparmål
- 6 929 kronor var det genomsnittliga månadssparandet i SEB:s undersökning för tredje kvartalet 2026.
- 85 procent uppgav att de månadssparar i samma undersökning.
- Undersökningens sparande kan omfatta flera former, däribland amortering. Det är inte samma sak som pengar på ett sparkonto.
- SCB:s statistik visar att hushållens sparande skiljer sig kraftigt mellan inkomstgrupper.
- För din egen ekonomi är ett hållbart belopp efter nödvändiga utgifter mer användbart än ett nationellt snitt.
Snittet på 6 929 kronor bygger på en enkät
En siffra som ett snitt kan låta som en förväntan: sparar du mindre, ligger du efter. Så ska den inte läsas. I SEB:s Sparkollen för tredje kvartalet 2026 svarade 85 procent att de månadssparar, och det genomsnittliga beloppet var 6 929 kronor.
Undersökningen genomförs av Demoskop på uppdrag av SEB och bygger på omkring 2 000 intervjuer. Det är alltså en enkät om människors egna uppgifter, inte ett register över varje svensks faktiska insättningar. Jag tycker därför att siffran fungerar bäst som en grov jämförelse, inte som en personlig målnivå.
Amortering gör att olika sparbelopp inte alltid går att jämföra
Två personer kan säga att de sparar samma summa och ändå mena olika saker. Den ena kanske räknar pengar som sätts in på ett konto eller i en fond, medan den andra också räknar avbetalning på bolånet.
Amortering minskar skulden och bygger därmed upp ett större eget kapital i bostaden, men pengarna är inte lika lättillgängliga som en kontant buffert. När du jämför ditt sparande med ett genomsnitt, kontrollera därför vad undersökningen räknar in. SEB:s Sparkollen frågar om sparande i bland annat bankkonto, fonder, aktier, pension och genom amorteringar.
Den skillnaden spelar roll i vardagen: en amortering hjälper på sikt, men den betalar inte en oväntad bilreparation utan att du lånar eller säljer bostaden. Håll därför buffert och amortering isär i din egen budget.
SCB:s sparmått visar en annan sida av hushållens ekonomi
Ett hushåll kan spara genom att köpa fonder, behålla pengar på banken eller amortera, men ekonomisk statistik kan räkna på ett bredare sätt. I SCB:s redovisning av hushållens sparande var den finansiella sparkvoten exklusive tjänste- och premiepension 4,3 procent under 2025, jämfört med 4,2 procent under 2024. Sparkvoten är sparandet som andel av disponibel inkomst, inte ett genomsnittligt månadsbelopp per person.
SCB:s mått omfattar dessutom fler delar av ekonomin än en enkel överföring till ett sparkonto. Myndigheten skiljer bland annat mellan finansiellt sparande och realt sparande, där exempelvis hus och tomtmark räknas till det senare. Därför går SCB:s procentsats inte att jämföra rakt av med enkätens kronor.
Höginkomsthushåll drar upp bilden av hur mycket som sparas
Det nationella snittet döljer stora skillnader. Enligt SCB:s studie om sparandets fördelning mellan hushåll, som bygger på data för 2021, var sparandet koncentrerat till hushåll med högre inkomster. Studien visade också att hushåll i den lägsta inkomstgruppen i genomsnitt hade negativt sparande, medan medianhushållet sparade omkring 30 000 kronor under året.
Det hjälper till att förklara varför ett genomsnitt kan ligga långt över vad många har möjlighet att lägga undan. Höga sparbelopp i en del hushåll drar upp snittet, samtidigt som andra hushåll använder mer än de får in eller inte kan spara alls. Att ligga under genomsnittet säger därför inte i sig att din ekonomi missköts.
Välj sparbelopp efter buffert och månadsutrymme
En tumregel som säger åt alla att spara samma summa missar boendekostnader, inkomster och skulder. Börja hellre med vad som händer i din egen budget: finns det ett återkommande överskott efter räkningar och nödvändiga utgifter, eller går pengarna redan åt?
| Din situation | Vad den kan betyda | Ett rimligt nästa steg |
|---|---|---|
| Pengar blir över regelbundet, men bufferten är liten | Du kan behöva tillgängliga pengar innan du tar större placeringsrisk. | Sätt ett hanterbart belopp på ett lättillgängligt sparkonto och bygg bufferten stegvis. |
| Inkomsterna varierar från månad till månad | Ett fast högt autogiro kan göra ekonomin trång under svagare månader. | Välj en låg grundsumma och fyll på när inkomsten tillåter. |
| Du saknar utrymme efter nödvändiga kostnader | Ett högt nationellt snitt speglar inte din betalningsförmåga. | Börja med att gå igenom återkommande utgifter. Undvik att låna för att kunna spara. |
| Bufferten räcker för dina närmaste behov och målet ligger långt fram | En del av sparandet kan passa för långsiktigt sparande, men värdet kan svänga. | Bestäm när pengarna ska användas och välj sparform efter tidshorisonten. |
Om inkomsten är ojämn är flexibilitet ofta bättre än att jaga ett månadsgenomsnitt. Jag skulle prioritera ett belopp som går att hålla även när en månad blir dyrare, framför en hög summa som måste tas tillbaka kort därefter.
En lugn start slår ett belopp som spräcker budgeten
Om du redan har ett fungerande månadssparande behöver det inte matcha vad andra uppger. Om du ännu inte har börjat, välj en summa som ryms efter boende, mat, räkningar och andra nödvändiga kostnader; justera den när ekonomin förändras.
Det här är allmän information om privatekonomi och ersätter inte personlig rådgivning från en kvalificerad ekonomisk rådgivare. Om du överväger investeringar eller har skulder som gör månadsbudgeten svår att få ihop, sök rådgivning innan du fattar beslut som påverkar din ekonomi.