När hyran, maten och räkningarna är betalda kan det kännas oklart om det finns något kvar att spara. En rimlig start är ofta att lägga undan en mindre del av nettolönen varje månad, men summan beror på om du saknar buffert, har dyra skulder eller behöver spara till pensionen.
En hållbar summa börjar med din ekonomi, inte en perfekt procentsats
- Börja där du är: en liten summa som får ligga kvar är bättre än ett högt mål du snart måste ta tillbaka.
- Prioritera bufferten: bygg först pengar för oväntade utgifter på ett lättillgängligt sparkonto.
- Räkna på utgifterna: buffertmålet bör spegla vad du behöver betala, inte bara hur hög lön du har.
- Se över tjänstepensionen: saknas den kan det egna pensionssparandet behöva bli större.
- Matcha sparformen med tiden: pengar du snart behöver bör inte utsättas för stora börssvängningar.
En sparprocent är en startpunkt, inte ett krav
Två personer med samma lön kan ha helt olika utrymme efter boende, lån och familjekostnader. Därför tycker jag att ett belopp du klarar även under en dyr månad är en bättre start än att pressa fram en viss procentsats.
En vanlig tumregel är att spara omkring 5–10 procent av lönen efter skatt. Se den som en riktning, inte en måttstock för om du sköter ekonomin rätt. Om budgeten är tajt kan ett mindre automatiskt sparande vara fullt rimligt medan du först får koll på utgifterna.
Gör gärna en enkel kontroll av de senaste månadernas kontoutdrag. Om ett bestämt månadsbelopp ofta måste föras tillbaka från sparkontot är det sannolikt för högt just nu. Sänk det och låt sparandet växa när ekonomin ger mer utrymme.
En buffert skyddar när vardagsbudgeten spricker
En trasig diskmaskin eller en period med lägre inkomst kan göra ett litet överskott till en dyr kreditkortsskuld. Enligt Finansinspektionens kartläggning av svenskarnas sparande, som bygger på uppgifter från 2020–2023, hade hälften mindre än 10 000 kronor på sparkonto avsett för buffert. Bara tre av tio hade minst 50 000 kronor där. Det säger något om hur många som saknar en större kontant reserv, men inte hur stor buffert just ditt hushåll behöver.
Räkna i stället på nödvändiga utgifter och hur länge du skulle behöva klara dig om inkomsten föll bort. Som ett praktiskt exempel: om de nödvändiga utgifterna är 18 000 kronor i månaden blir tre månaders utgifter 54 000 kronor. Det är ett räkneexempel, inte ett officiellt krav. Har du osäker inkomst, försörjningsansvar eller bil och hus kan ett större mål vara motiverat.
Konsumentverkets beräkningar av hushållskostnader för 2026 kan ge en jämförelsepunkt när du gör budget, men de täcker bara ungefär 40 procent av hushållets kostnader. Boende, resor, tandvård och medicin ingår exempelvis inte. Använd därför dina faktiska utgifter när du sätter buffertmålet.
Välj nästa steg efter läget i din ekonomi
Det finns ingen enda summa som passar alla. Tabellen hjälper dig välja vad nästa sparade krona ska göra först.
| Din situation | Vad det kan innebära | Nästa steg |
|---|---|---|
| Du saknar pengar för en oväntad räkning | En plötslig utgift kan tvinga fram lån eller försäljning av investeringar. | Sätt undan en hanterbar summa på ett lättåtkomligt sparkonto tills du har en grundbuffert. |
| Du har kreditkortsskuld eller annan dyr konsumtionsskuld | Räntekostnaden kan äta upp värdet av ett långsiktigt sparande. | Behåll en mindre reserv för akuta utgifter och prioritera sedan återbetalning av den dyra skulden. |
| Du har buffert och inga dyra skulder | Pengar som blir liggande utan ett tydligt mål kan tappa köpkraft över tid. | Bestäm när pengarna ska användas och välj sparform efter tidshorisonten. |
| Du vet inte om arbetsgivaren betalar tjänstepension | Det egna pensionssparandet kan behöva kompensera för uteblivna inbetalningar. | Fråga arbetsgivaren och kontrollera pensionsuppgifterna innan du sätter ett mål. |
Har du flera saker att ta tag i samtidigt brukar ordningen vara tydligare än beloppet: skapa först en liten reserv, hantera sedan dyra skulder och bygg därefter upp buffert och långsiktigt sparande. Jag tycker att det är klokare än att investera hela överskottet medan en oväntad räkning fortfarande skulle välta månaden.
Saknar du tjänstepension kan målet behöva höjas
Ett månadssparande som känns lagom för vardagen kan ändå vara för litet för pensionen om arbetsgivaren inte gör några tjänstepensionsinbetalningar. Pensionsmyndigheten anger att den som saknar tjänstepension kan behöva spara motsvarande ungefär 4,5–6 procent av lönen före skatt upp till 52 125 kronor i månaden under 2026. För inkomster över den nivån behövs en högre avsättning för att kompensera.
Som räkneexempel motsvarar 4,5 procent av en bruttolön på 35 000 kronor 1 575 kronor i månaden. Det är en jämförelse med en tjänstepensionsnivå, inte en personlig pensionsprognos. Kontrollera först om du har en kollektivavtalad eller annan tjänstepensionslösning; annars riskerar du att spara för lite eller räkna samma pension två gånger.
Om tjänstepension saknas kan du fråga arbetsgivaren om en lösning och se över lönen innan du bestämmer hur mycket du själv ska sätta av. För egenföretagare är frågan särskilt relevant, eftersom det inte finns någon arbetsgivare som automatiskt betalar in tjänstepension.
Låt tidshorisonten styra var pengarna hamnar
En semester nästa sommar och pensionen ligger långt ifrån varandra i tid. Pengar som snart ska användas behöver vara lättillgängliga och stabila; ett börsfall precis före uttaget kan annars tvinga fram en försäljning vid fel tillfälle.
För en kortsiktig buffert passar ett sparkonto med insättningsgaranti bättre än aktiefonder. För ett mål långt fram kan fonder vara ett alternativ, men värdet kan både stiga och falla. Dela gärna upp sparandet i separata potter så att pengar till bilreparation inte blandas ihop med pengar du inte planerar att röra på länge.
Finansinformation i den här texten är generell och ersätter inte personlig rådgivning från en kvalificerad finansiell rådgivare. Ta hjälp innan du fattar beslut om investeringar eller pension om din situation är komplicerad, till exempel vid företagande, stora skulder eller flera pensionslösningar.
Gör sparandet litet nog att hålla över tid
Välj en summa som ryms även när månaden blir dyrare än väntat och lägg över den automatiskt efter lönen. Efter ett par månader kan du se om pengarna faktiskt blir kvar; först då finns det skäl att höja beloppet.
Om det inte går att spara just nu är det också en användbar signal. Gå igenom återkommande utgifter och skuldräntor, men låt inte ett sparmål skapa nya lån. Det bästa månadsbeloppet är det som bygger trygghet utan att göra nästa räkning svårare att betala.